En löptur med Dottern höll på att ta död på mig idag! Det var så tungt, så tungt att ta sig runt femmans spår – jag fick hela tiden lova mig själv att efter nästa krön får jag gå en minut, på det viset orkade jag runt hela utan att gå! Fast sista backen hade nästan ihjäl mig – jag trodde att huvudet skulle sprängas! Tån gick det förvånansvärt bra med, efter första fem minuterna blev den liksom bedövad – för att värka än mer nu. Ikväll hoppar jag över karateträningen, vi tog bara en liten kort tur med inlines ikväll, det börjar kännas riktigt bra nu att åka.
Bara jag lär mig att bromsa.
Publicerat av Ister 
