En ny bloggare

Upptäcker till min glädje att Väninnan har gett sig in i bloggvärlden. Väninnan som  är den som inspirerar mig mest AFK, det är hon som får mig att tänka, att fundera och ger mig insikter och är en av de människor som jag gärna väljer att umgås med i köttvärlden. Vi har känt varandra sedan slutet på 70-talet (alltså nittonhundrafrusitfast) och vi har umgåtts mer eller mindre frekvent under åren. Det är också hon som har varit den fasta punkten i mitt liv – hon har varit den som har bevistat alla mina vigslar och självklart var hon hos mig när min Älskade dog – tre bröllop och en begravning har hon stått vid min sida, bara det är värt en medalj!

Det ska bli spännande att få läsa hennes funderingar kring livet och varandet!

En riktig löpare!

Idag blev det gym och en kvarts simning, körde rätt bra med benen trots att de kändes stumma efter gårdagens löptur – jag sprang till jobbet igår. En måndag morgon. Då är man en riktig löpare! Tog till och med en liten extrarunda så att sträckan blev 6,7 km istället för 5,1 … inte illa pinkat av en Trind Tant i Medelåldern!

Det känns som om ordningen löpning – gym+simning – simning som upprepas två gånger följt av en dags vila, kanske får vara min melodi den här månaden. Eller inte. Karaten börjar den 16:e och jag tänkte träna måndag och onsdag åtminstone. Får väl anpassa resten av träningen till karaten, det är inte en riktig höjdare att köra ett hårt karatepass på måndag om jag har haft långpass löpning på söndag. Jag hittar nog på ett bra system under hösten.

Jag var helt slut på kvällen igår och stupade i säng vid 21-tiden, försökte läsa Haruki Murakamis Kafka på stranden, men ögonen bara föll ihop, trots att boken är helt underbar! Det blir lite mer läsning ikväll istället, det är så härligt att ha hittat en ny författare vars texter fullkomligt fängslar mig! Det är en sån bok som jag måste ransonera lite, inte läsa allt på en gång, jag försöker njuta av den länge.

Bloggen Prima Liv har ett inlägg om hur det är att vandra i Fivefingers – spännande. Jag har ju bara gått några kilometer åt gången i mina Fiverfinger Speed än så länge, har inte vågat springa i dom ännu … men snart, kanske.

Läs även andra bloggares åsikter om Shotokan Karate, Fiverfinger Speed, löpning, karate, Haruki Murakami