Glassens förbannelse

Jag har nu huvudsakligen ätit enligt LCHF sedan november 2008.  Jag har inga problem alls att äta enligt LCHF, jag tycker att jag äter gott och håller mig mätt. Jag har inga svårigheter att variera maten, jag tycker att det är roligt att tillaga mat med fett och grädde – det blir ju gott hur man än gör!

Men, det finns ett stort men i mitt LCHF-liv:

 Senaste månaden har jag lagt till glass i mängder (2 burkar Ben&Jerry’s per vecka – 900 gram glass vilket är cirka 270 g kolhydrater!) och det visar sig genast i en orolig mage – colon irritable är ett faktum. Låter jag bli glassen då tar det tre-fyra dagar och magen är okej igen och löpturen kan löpas utan att jag behöver leta efter  stora stenblock att sätta mig bakom.

Hur kommer det sig att jag fortsätter att äta glass? Varför misshandlar jag min stackars tarm på detta viset? Jag misstänker dessutom att jag skulle kunna minska i vikt/storlek om jag lät bli just den glassen och åt den egengjorda LCHF-glassen istället. Det vore ju inte helt fel. Men det är ju så gott. Det är ju så vansinnigt gott med Ben&Jerry’s Caramel Chew Chew.

Varför, varför kan jag inte låta bli?!

Läs mera om LCHF hos Kostdoktorn, hos Annica Dahlqvist, på LCHF-forumet.
Läs även andra bloggares åsikter om LCHF, glass, kostdoktorn, Annica Dahlqvist

Lite hängig idag

Idag orkade jag knappt med 5000 steg – tog en genväg hem när jag hade kommit halvvägs. Känner mig lite nere och trött, lite frusen också. Kan ju vara en förkylning på gång, eller så är det min vårdepression som börjar nu. Får se hur det känns imorgon, hade ju tänkt jogga imorgon och sedan på onsdag börjar karateträningen igen.

Dagens LCHF-middag; Basilikakryddade, fetaostfyllda köttfärsbiffar med tomat, oliver och smörstekt vitkål.

Läs även andra bloggares åsikter om LCHF

Otillfredsställd

Jag fick inlägget raderat av moderator på Aftonbladets blogg, då jag hade länkat i kommersiellt syfte – precis som om negativt omdöme skulle vara bra?

Meningen var att jag skulle till en stad norrut idag, det är karateträning i dagarna två. Dock kändes det vanskligt att sticka ut med bilen när termometern visade minusgrader och det kom snöblask hela natten.

Tog en promenad till stan istället, inhandlade en bok och lite mat; kakao blandat med socker och fett…bara sånt där hemmagjort, ni vet, som man kan köpa på en Chocolateria. Helt klart att det ingår i gruppen ”mat” som ju får inhandlas trots köpstoppet.

Besökte även butiken Phone House, jag hittade den lilla laptopen som jag vill ha, tyvärr fanns den inte hemma…försökte handla på deras sajt, TelefonHuset,  men det tycks vara omöjligt att handla on-line; jag fick bara felmeddelande när jag skulle till kassan.

Jag vill inte handla av en butik som inte har varan på lager när de gör reklam för den eller från online-butik där man hamnar på error när man ska genomföra köpet.

Känner mig otillfredsställd var det gäller konsumtion.

Läs även andra bloggares åsikter om Phone House, laptop, Aftonbladet

Löpning i tights

Dagens löptur tog plats på Brynäs, asfalt. Helt okej, jag har mätt ut en runda på 5 km utan alltför branta backar. Löpningen i de nya tajta brallorna går som en dans, det känns knappt att jag är klädd! Det var faktiskt riktigt okej att springa idag, jag skulle kunna säga att det var nästan-behagligt.

Vad som var behagligt däremot var att hämta pengar från Dotterns far, bidrag till mobilräkningen som kom förra månaden.

Nuförtiden använder vi Skype.

Läs även andra bloggares åsikter om löpning, skype, utbytesstudent

Tatuerad Dotter till jul?

Talade med Dottern via Skype inatt, vi snackade väl en halvtimme. Skype är bra, hellre några nedkopplingar än ännu ett 4400 kronors mobilräkning.

Hon hade kommit på vad hon vill ha i kombinerad julklapp o födelsedagspresent (17 år); antingen en MacBook eller en tatuering.

Då jag inte omdelbart skrek Nej! till tatueringen, tolkade hon naturligtvis det som ett nästan-ja. Hon skulle tatuera in en text på handleden, på vänster så att hon skulle kunna dölja den med klockarmband. Glöm det!

Hade det varit en liten grej på skinkan eller liknande, då hade jag kunnat överväga det. Nu får hon vänta tills hon är 18 år och bestämmer själv över sitt liv.

En MacBook är helt klart en mer realistisk önskan, speciellt med de amerikanska priserna.

Läs även andra bloggares åsikter om tatuering, macbook, tattoo, utbytesstudent, usa, phoenix, skype

Dottern ringde

Dottern ringde igår kväll (fast det var dag i Phoenix). Hon mår bra och klarar sig väl, trots hettan.

Hon försökte att berätta allt på en gång, jag fick inte en syl i vädret, hummade lite lagom här och där.

Undrar om hon fick en släng av längtan efter samtalet, det fick jag.

Läs även andra bloggares åsikter om utbytesstudent

Glass är underskattat

Överdriven sundhet kan leda till allvarlig sjukdom skriver DN idag.

Allting är giftigt i tillräckligt stora doser – så även träning. För att inte tala om hur skadligt det är för själen att vara tvungen att ha koll på precis allt man äter.

Pizza, glass och godis är underskattat bland träningsdårar. Framför allt glass är bra; mjölkproteiner är en form av proteiner som kroppen har lätt att tillgodogöra sig.

Ät mera glass!

Läs även andra bloggares åsikter om DN, ortodexi, glass

Det närmar sig

Om några timmar ska vi iväg till Arlanda. Hela dagen har gått i nervositetens tecken, alla vi är lite strittiga idag. Men det kanske är så det ska vara? Jag vet inte, men det känns inte så där jättekul nu. Blir nog bättre sen…förhoppningsvis.

Jag var ute och sprang idag, det lugnade nerverna, tog en halvtimmesrunda. Hade lite skadevarning igår när jag var ute och promenerade – kände en rejäl smärta i mellanfoten som bara tilltog under promenaden. Sen hade jag ont på natten också, men det kändes bättre idag. Och när jag sprang så kändes det helt okej.

Jag var lite orolig att det skulle vara stressfraktur, men hoppades på att det bara skulle vara en låsning i mellanfotsbenen…vilket det sannolikt var… min Älskade fick massera, vrida och bända foten lite hårdhänt så att det knakade lite och då blev det lite bättre…det är inte dumt att vara sjukgymnast och veta vad som ska göras!!

Läs även andra bloggares åsikter om utbytesstudent, stressfraktur, fotsmärta, ont i foten

Ninja sång

En vacker Ninja-sång.

 

Läs även andra bloggares åsikter om Ninja

Kontakt med en främling

 

Jag köpte en fin t-shirt i Göterborg, det är ju ett måste när man är på konsert.

Denna t-shirt är en riktig ice-breaker; igår när jag var till polisen och skulle skaffa nytt pass började kvinnan bakom disken med att kommentera t-shirten. Sedan berättade hon att hon minsann också hade varit i Göteborg i helgen som var och lyssnat på The Boss.

Vi delade en gemensam upplevelse, en fantastisk upplevelse och det måste man bara prata om. Jag och en fullkomlig främling kunde för en stund finna något gemensamt och det kändes väldigt bra.

Läs även andra bloggares åsikter om Bruce Springsteen