Dottern lurade med mig på ett zumba-pass, det var gratis och utomhus alldeles nära oss. Jag har ju hört mina arbetskamrater lyriskt berätta om zumba-pass och hur roligt det är så jag tänkte att det ska bli spännande och roligt att prova på, så himla svårt kan det väl ändå inte vara.
Jomenvisst.
Det var ben åt ena hållet, armar åt andra hållet och skulle man rotera med bäckenet samtidigt åt alla håll – i takt med musiken. Jag insåg ganska snabbt att jag fick skippa det mesta med armarna till att börja med, det var fullt sjå att få fötterna åt rätt håll. Bäckenrörelserna var inte svåra i sig, men att koordinera dem med benen blev genast värre. Och när jag väl börjat få ordning på de olika delarna – då var det dags för att byta låt och nya steg och rörelser.
Jag genomförde passet, men jag tror att jag håller mig till karate i fortsättningen.
Ninja Isters meningslösa 
Haha kan tänka mig. Skippar nog zumba. Problemet med många såna här pass och typ aerobics är att man kan glida igenom utan att anstränga sig. Fattar jag inte hur man gör kommer jag bara glida.
Lite svettigt blev det när jag kom på att jag kunde skippa vifta med armarna – då kunde jag koncentrera mig på att göra rätt med ben och bäcken och det räckte. Jag tror att det kan vara svettigt värre om man gör rätt, men så mycket tålamod har jag inte!
åh, zumba är hur roligt som helst 🙂 har själv ett pass i eftermiddag, ser redan fram mot det 😀
Kul? Nja… jag håller mig till roligare träning, som karate.