Inte rädd att göra fel

I mitt arbete ingår en del hembesök, men bara hos patienter som inte är inskrivna i hemsjukvård. Patienter som är inskrivna i hemsjukvård ska ha besök av en annan sjukgymnast och besöken dokumenteras i en annan journal, dock i samma system så alla behöriga kan se det. Nu är det inte alltid helt solklart vilka patienter som är inskrivna som hemsjukvårdspatienter, speciellt inte när de kommer hem från sjukhuset. Idag uppstod ett sådant problem, arbetsterapeuten som också ska skilja på hemsjukvård/primärvård undrade hur hon skulle göra och var hon skulle dokumentera  … och om hon skulle prata med mig eller med sjukgymnasten som ska ta hand om hemsjukvårdspatienter för att patienten i fråga behövde en rollator. Nästa år är det meningen att det är kommunen, inte landstinget som ska ansvara för hemsjukvårdspatienter, i år är det fortfarande inom landstinget, men olika administrativa organisationer (divisioner, pratar man om inom mitt landsting).

Arbetsterapeuten är inte så gammal i gamet som jag, hon har bara jobbat ett par år, hon har inte varit med om så många organisationsförändringar – än. Hon hade lagt ner en hel del undersökande verksamhet för att ta reda på vilken organisation patienten hörde hemma för att göra rätt,  men hade inte lyckats med det. Våra chefer är noga med att rätt organisation gör rätt sak och det talas mycket om hur man ska göra på alla möten (som jag ofta lyckas missa). Nästa år kommer det bli ännu mer diskussioner om gränsdragningar – vem som ska göra vad – det är som bäddat för det eftersom man inte, som i många andra landsting, har bestämt sig för ”tröskelgräns” dvs att allt som görs i hemmet kommer att vara hemsjukvård. Det kommer att bli diskussioner om vem som ska göra vad – och den som kommer att dra det kortaste strået är naturligtvis patienten som kanske faller mellan stolarna och inte hör hemma någonstans.  Det kommer att bli irritation mellan vårdgivare, kolleger emellan – för det är ju inte så att man någonstans har luft i schemat utan allt är så tajt som det går.

Jag föreslog arbetsterapeuten att vi gör ett hembesök hos patienten, gör en bedömning, ger hen de nödvändiga hjälpmedlen och dokumenterar i vår journal. Det kanske blir fel, det kanske är de andra som ska göra jobbet, det vet vi inte förrän efteråt, kanske. Men, det är inte vår uppgift att hålla reda på vilken administrativ enhet som ska stå för vården. Vår uppgift är att se till att patienten får den vård hen behöver. Om det blir dokumenterat i fel journal och gjort av fel personal, so what?

Hon köpte mitt förslag. Hon är redan bra och kommer att bli riktigt bra arbetsterapeut, hon sätter patienten främst och är inte rädd för att göra fel. Sådana arbetskamrater gillar jag och jag är glad över att ha sådana arbetskamrater nära mig.

Annonser

4 Responses to Inte rädd att göra fel

  1. snoooooze skriver:

    Ja, det fungerar bättre med människor i vården.

  2. Islandsmamman skriver:

    Min mamma jobbade i många år, fram till pensionen, som hemvårdare. När hon började på 80-talet älskade hon sitt jobb. Omvårdnad, småprat, lite städning, laga mat, utföra tjänster eller bistå vårdtagare att ta sig till frissan, läkaren, bageriet eller helt enkelt en promenad i parken en dag – de struntade i städningen den dan.
    Så kom det excel-admnistratörer i en strid ström som aldrig förstod att det handlade om människor, de såg bara kostnader och rutor i ett excel-blad och flyttade runt som om det vore legobitar. Det såg bra ut på pappret men vilken hemsk soppa det blev. Allt var planerat ner på minuten och om Stures blöja hade läckt gick hela dagen åt skogen för de 15 minuterna var redan inplanerade någon annanstans. De räckte inte till trots att de aldrig hann med kaffepauser och oftast åt lunch i bilen mellan vårdtagare. Fy f*n säger jag. Hon är stark och envis och orkade jobba nästan 100% nästan hela vägen till pensionen; de flesta orkade bara halvtid och brände ut sig på några år, fysiskt och/eller psykiskt. 😦 Men det finns ju alltid nya arbetslösa kärringar att ta till i dagens Sverige, eller hur? Byt ut dem bara..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: