Ingen miljöbov!

Funderar ibland på miljöaspekten när det gäller min kost, jag har ju läst om förslag på köttfria måndagar på skolorna och folk som skriker sig hesa över köttätarnas miljöpåverkan. Jag vill ju inte vara miljöbov, jag vill ju inte vara någon slags bov faktiskt. Och så har jag tänkt, funderat och räknat lite för att få svar på om jag är en miljöbov eller inte.

  • Idag tillagade jag 300 g chorizokorv (3 st á 100g) och cirka 300 g vitkål, med en stor klick smör på. Två tredjedelar av det blir lunch i morgon, en tredjedel middag (jo, jag kan äta samma mat flera gånger i rad). Det kan lika gärna vara 300 g kyckling, köttfärs, rent kött eller fisk – tillbehöret brukar vara blomkål, vitkål, grönkål, spenat eller broccoli, ibland bara en grönsallad, men alltid ordentligt med fett på – olivolja och smör är det vanligaste, ädelost kan jag också strö över grönsaker, liksom grädde kan hällas i pannan när jag har stekt färdigt.
  • Till frukost äter jag 1,5 dl rysk yogurt 17% fett + 2 ägg. Ibland har jag i lite bär; hallon, blåbär eller havtorn. Jag kan också äta en omelett på 2-3 ägg, någon gång med ett halvt paket bacon till. Det händer att jag äter gårdagens middag till frukost, om jag inte kände mig hungrig vid middagsdags dagen före.
  • Som mellanmål och kvällssnacks äter jag cirka 50 g mandlar, en tjock skiva ost (50-75g), 1/2 dl fet yoghurt, 50 g skinka eller salami, speciellt de dagar jag ska träna.
  • Ett par gånger i veckan lägger jag till 100 g choklad i någon form och varannan-var tredje vecka äter jag glass. Det händer – som i helgen – att jag äter LCHF-kladdkaka till lunch, men det är undantag.

Jag försöker se till att kött, fisk och kyckling är närproducerat, äggen ska komma från frigående höns. Just nu finns det massor av vitkål och blomkål som är färskt och svenskt, annars blir det fryst. Korven är väl lite tveksam, men den är ju faktiskt gjord på en massa restprodukter som blir kvar när de finare köttbitarna är tagna, jag tycker inte det är fel att nyttja så mycket som möjligt av djuret man har dödat. Bären borde jag väl plocka själv, men riktigt så miljövänlig är jag inte utan plockar från frysdisken, så det är ju ett minus. Tyvärr har inte Geflemejerier tillräckligt fet yoghurt utan jag får hålla mig till Lindahls ryska yoghurt som har fraktats hit från Tysklan, ibland köper jag dock Geflemejeriers naturella yoghurt och blandar ut med vispgrädde. I mesta möjliga mån köper jag även svenskproducerade grönsaker, men det växer inte så mycket broccoli och blomkål i Sverige på vintern så då är blir det frysta grönsaker. Chokladen och mandel- samt cocosmjölet som krävs till mina bakverk är importerat, men det är inga stora mängder jag gör av med per år.

Jag kan inte förstå hur min kost skulle vara mer miljö-ovänlig än spannmålsätarnas kost. Väldigt mycket av maten som de äter är importerad, hitflugen – jag har inte sett alltför många risfält, apelsinträd eller bananodlingar i vårt avlånga land. Norr om Dalälven är det inte så mycket frukter som finns naturligt på vintern, möjligen vinteräpplen men sådana ser jag sällan i affärerna. Sojabönor odlas inte heller i någon större skala, de kan troligtvis trivas i södra Sverige, men importeras för det mesta, precis som de flesta andra bön- och linssorterna. Bruna bönor är väl nästan den enda bönsorten som odlas i större skala. Quinoa och couscous är också importerade, vi har för kallt klimat för att odla sånt. Och de flesta icke-köttätare äter liksom tallriksmodellsätarna, tre huvudmål + mellanmål; mängden volym- och viktmässig är större än den kosten jag äter.

Mängden mat jag äter är bra mycket mindre nu än då när jag åt kolhydrater, men jag är mätt på det. Ingen pasta, potatis eller ris för att fylla magen, inga produkter med mjöl i – inga bönder behöver odla spannmål för att jag ska äta bröd utan de kan låta kossorna beta och äta upp spannmålet. När jag äter kött eller kyckling äter jag även skinn och fett, bara benen återstår när jag är klar, hårdstekt fläsksvål är svingott! Min sockerkonsumtion är minimal. Min kost är alltså mycket protein- och fettrik och mycket fattig på kolhydrater. Jag äter mindre mängd mat. Dessutom skiter jag mycket mindre nuförtiden, bara det är ju miljöbesparande.

Så svaret är nej. Jag är ingen miljöbov.

7 Responses to Ingen miljöbov!

  1. Karolina skriver:

    Det där är inte helt enkelt. Det har visat sig i uträkningar att det är mer miljövänligt att köpa spanska tomater än svenska. Varför? Transporten måste vara dyr i miljöpåverkan. Jo, absolut. Men de svenska tomaterna får tydligen ofta hjälp av lampor. Och elen till växthuslamporna är dyrare i miljöpåverkan än transporten.
    Så jag tror det är snudd på omöjligt att räkna på miljöpåverkans alla delar som vanlig dödlig konsument. Det är helt enkelt för många delar som vi inte kan räkna på. Som att ta bilen ut i skogen för att plocka bär…

    • Ninja Ister skriver:

      Man kan tänka på många olika vis – säsongstänk är ett sätt; ät svenskt när det är säsong för det i Sverige. Inga svenska tomater i april, med andra ord.

  2. Islandsmamman skriver:

    Hear hear!
    Fisken, köttet, äggen, grädden, smöret är härifrån. Mycket av grönsakerna också (tack varmvattnet för miljövänlig el och uppvärmning av växthus!)
    Det jag inte längre äter fraktas hit i flygplan eller på båt: pasta, ris, frukt, en del av mjölet, socker, växtfetter, frukostflingor…

    Jag äter visserligen choklad, nötter, kokosfett och bär men det är inte i närheten lika stora mängder importerat som förr i alla fall. Och jag äter, som du, mycket mindre mängd mat numera än innan.

    Jag har inte ont i miljösamvetet alls. 🙂

  3. Hon i 22 an skriver:

    den där pizzan som slinker ner ibland då 😉

  4. Hon i 22 an skriver:

    ja nu tänkte jag ju inte pizzan som miljöbov utan som en kolhydrats bomb 😉

Lämna en kommentar