Sorgligt

I fredags, den 22 april, somnade min pappa in för gott. I hans fall tycker jag att det är lämpligt att säga ”somna in” för det var så han såg på döden. Han var inte rädd för döden, han var övertygad om att döden är bara en sömn som han aldrig skulle vakna ur.

Hans sista tid blev tuff, han diagnostiserades med lungcancer i november och han kom inte upp ur sängen själv längre utan fick skötas i sängen. Han ville inte ha någon behandling, då ingen behandling skulle kunna göra honom frisk utan bara förlänga livet. Under de senaste månaderna blev han allt mer frånvarande – han var i princip döv utan hörapparaten och en metastas i hjärnan grumlade hans intellekt alltmer. Tillvaron blev allt mer isolerad och han fick alltmer smärtor från kroppen.

Helgen före sin död bad han läkarna att ta bort all medicinering utom smärtlindring vilket de gjorde efter att morfinet hade ställts in rätt. Därefter tog det inte många dygn tills hans kropp inte orkade mer.

Det känns bra att veta att han fick välja själv.
Det känns bra att vi hann med den galna resan till Phoenix för ett år sedan.
Det känns bra att han orkade prata om sin syn på döden och hur han ville ha sin begravning.

Det känns sorgligt att han nu är borta.
Det känns sorgligt att hans inte längre finns i mitt Liv.
Det känns sorgligt.

Och Eeva Kilpis ord kommer till mig igen

Oundvikligen
för dag, närmar sig uppbrottet,
snart är vi alla jord.
Ha det så bra, du som gått före.
Hälsa världsalltet från oss.
Må vila och frid omsluta dig.

Annonser

5 Responses to Sorgligt

  1. kyrkis skriver:

    Så vackra ord i en svår situation. De gamla går före. Och tid efter an så blir vi de äldsta.
    Döendet kan vara svårt. Men ibland också välsignat när närheten till familj intensifieras. Man får dela.

    Du är ju väl förtrogen med sorg. Du känner de olika skeendena. Men det är ändå en tuff tid när sorg ska bearbetas.

    Du finns i mina tankar(och böner men det säger jag inte högt).

  2. Carina Kjellström skriver:

    Fint skrivet Jaana! Ja det är sorgligt när någon man älskar går ur tiden, men det vet ju du alltför väl! Kram Carina

  3. Tomas skriver:

    Jättefint skrivet av dig. Det stämmer så bra. Massa kram.

  4. torgust skriver:

    Tack för att du delar sorgen! Smärtsamt och vackert.

  5. Islandsmamman skriver:

    Satans cancer. 😦

    Skickar en kram, eller flera, äh du får en låda att plocka fram kramar ur.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: