Livet är gott mot mig

Jag hoppas att jag aldrig glömmer – skrev jag ett inlägg om för några år sedan, ett inlägg om mitt eget alkoholmissbruk. Jag har inte glömt, jag blir ibland påmind om det. Det kan vara någon som berättar om en anhörig, det kan vara när jag träffar någon som tydligt lever i missbruk.

Och jag minns. Minns känslan av skam. Minns känslan av misslyckande. Minns alltför väl hur jag kände mig som en idiot, en dålig människa. Men jag slutade. Ibland var det jävligt jobbigt, jag levde för närmaste halvtimmen, ibland gick en hel dag utan att jag tänkte på att döva mina sinnen. Det var tufft att stå ut med skammen, med misslyckandet. Men jag tog mig ur, dag efter dag höll jag mig nykter.

Numera tänker jag knappt på det längre, det blir bara ibland när jag hör talas om någon som har drogproblem som jag blir påmind. Och varje gång väcks min tacksamhet över att jag faktiskt fick kraft att ta mig ur missbruket.

Livet är gott mot mig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: