Byta färg

juli 28, 2016

Hemma igen efter en road trip på lite drygt 160 mil. Planen var ju en road trip tillsammans, en liten lätt justering av planen bara och allt gick i lås.

Har haft tid att tänka, tid att reflektera, tid att analysera där jag suttit i bilen alldeles självsam. Saker och ting har klarnat och jag känner att mitt Liv inte är en katastrof, trots allt. Det finns liksom lite utrymme för förbättringar och förändringar nu. Jag ska börja på en gång.

I morgon ska jag byta färg på tandborsten.


Jag är en Ninja

juli 27, 2016

Det har varit en dag fullt av träning – två pass karate och ett kort löppass. Mat och prat emellan. En riktigt bra dag, med andra ord, nästan hela dagen på vit rand.

Men jag har också haft tid att reflektera. Fundera. Läsa det jag skrivit tidigare. Analysera.

Varför jag inte såg det komma, varför jag släppte garden helt, jag som hållit garden uppe hela djävla tiden, men sänkt den alltmer under våren. Till slut vågade jag sänka den helt. Och så bara poff! Ikken Hissatsu.

Jag tog en risk, ganska medveten om att jag inte hade så höga odds, jag tog en jävla risk.  Och jag förlorade.

Nu är det bara att kliva upp, slicka såren, läka och gå vidare.

Jag är ju faktiskt en Ninja.


Här och nu

juli 26, 2016

Min road trip fortsätter, befinner mig i Malmö nu. Åkte ifrån Stenum, Axvall vid 10-tiden och kom fram till Malmö och JKA:s sommarläger lagom till eftermiddagspasset klockan 17, hann till och med checka in på hotellet före.

Det var ett pass med enbart svartbältare, vi tränade på attack och blockering med rätt tajming och kime. Det går inte att tänka på annat när en står där och blir attackerad, det gäller att fokusera på nuet. Det gör ont i knät, men det gör inget – det enda jag behöver tänka på är att blockera och attackera. Nästa teknik är den viktigaste.

Karate är här och nu.


Planlöst för Lonesome Traveler*

november 19, 2015

Planen var att överraska Dotterns Amerikan med min närvaro på ceremonin i morgon fredag, då han blir färdigutbildad polis. Alla gillar väl när svärmor kommer på oväntat besök? Planen var alltså att jag just nu skulle sitta på planet till Phoenix och landa lagom till torsdagkväll (de ligger 9 timmar efter oss, så det går).

Men.

Planet som skulle ta mig och en massa andra människor till London visade sig vara oplanerat trasig. Först hotade personalen med en timmes försening, sedan en timme till och det slutade med att vi fick kliva av. Alla som bara reste med handbagage bokades in på följande plan till London, men vi som hade bagage fick snällt hämta ut våra väskor, gå genom passkontrollen och därefter stod vi ett antal timmar i kö för att bli ombokade. Naturligtvis fanns det inga flyg som skulle kunna ta mig till Phoenix förrän imorgon, paret som stod strax före mig fick sin resa förskjuten med många timmar och extra byten – jag hade tur för det fanns en plats över till morgondagens flyg. Det kan alltså ha sina fördelar att vara Lonesome Traveler. Nu är jag alltså planerad till morgondagens plan och kommer fram ett dygn senare.

Flygbolaget (Brittish Airways) bjuder på hotell och middag – för mig blev det Radisson Blue på Sky City. Middagen blev en fet hamburgare – jag hade ju inte ätit alls under dagen, planerad ju att äta frukost på planet till London, men har mest rantat runt på flygplatsen och stått i köer hela dagen. Det är nackdelen med att vara Lonesome Traveler – man vågar inte lämna kön för att köpa sig något att äta.

Mina planer sprack rejält idag, bara för att ett plan hade oplanerat fel. Jag tröstar mig själv med att jag åtminstone har en bra hemförsäkring med utökat reseskydd – jag får tillbaka en del pengar.

I morgon är en ny dag för en Lonesome Traveler

* Traveler används i USA och traveller i UK


Skönt med egen säng

april 13, 2015

Reserapport – Finnilä goes Phoenix

Ditresan

Åtta personer reste från Arlanda den 1 april; Morsan&Farsan (aka Seniorerna), lillasyster (aka Monster) med sambo (numera min Svåger) och deras två söner (aka Minimonster 1 och 2), Lillebror och jag. Vi flög med British Airways via Heathrow till Phoenix. I business class, för att det skulle bli enklare. Resan dit gick bra, förutom att rullstolsassitensen fallererade totalt på Heathrow och istället för att få sitta i lugn och ro i loungen väntade vi en timme på rullstol innan vi promenerade till loungen. Det höll på att ha ihjäl Seniorerna. I Phoenix däremot fungerade allting smidigt och snabbt.

Väl där

I Phoenix väntade Dotter med sin Amerikan, det var ju dem vi skulle hälsa på. Det blev ett kramkalas och det kändes gott i modershjärtat att se Dottern och Amerikanen igen. Vi bodde på hotell nära dem, ville inte invadera huset och Seniorerna skulle nog ha blivit uppätna av hundarna – åtminstone omkullsprungna – så det var smartast att bo på hotell. Lillebror och jag delade på rum och det var helt okej, när han väl förstod att inte prata med mig före mitt frukostkaffe.

Och vad gjorde vi?

  • Umgicks. Med Dottern och Amerikanen och med varandra.
  • Köpte godsaker – donuts, glass och Starbuck’s gick åt.
  • Shoppade – allt från Wal Mart till Michael Kors besöktes.
  • Utflykt 1 – till Montezuma Castle med Seniorerna, Lillebror och jag.
  • Utflykt 2 – Monster med Sambo samt Minimonster 1&2  åkte till Las Vegas och återvände därifrån som äkta makar, de passade på att gifta sig när de väl var där. Drive through, snabbt och enkelt. De passade också på att se Grand Canyon på vägen hem.
  • Solade.
  • Simmade.
  • Sprang.

Dramatik och spänning

Barbecue-kvällen hos Dottern började bra med fantastiskt gott kött och slutade med att Amerikanen grillade en stor spindel, brown recluse med hjälp av en tändare och sprayflaska, riktigt spännande att se Amerikanen (som har spindelskräck) angripa detta giftiga monster med eld och en ökenkänga.

Resan hem

Resan hem gick väldigt smärtfritt, rullstolsassitensen fungerade och alla kom hem helskinnade på söndag kväll. De andra tog bilar till Åkersberga resp till Vällingby, själv fick jag ta mjölktåget till Gävle där skjuts väntade från stationen.

Det var skönt att sova – tillsammans – i egen säng igen.


En semesterdag

november 19, 2014

Vakna tillsammans.
En långsam löptur tidigt på förmiddagen.
Långbrunch med Väninnan.
Ikeabesök i Uppsala.
Eftermiddagsfika hos en Kär Vän.

Vad mera kan man önska av en semesterdag mitt i veckan?


Umgåtts med varandra

oktober 20, 2014

Hemma efter en långhelg med bästaste Dottern – vi hade träff i New York City.

Vi har gått, gått, gått. Vi har ätit, ätit, ätit.

Vi har sett Empire State Building.
Vi har sett 9/11 Memorial.
Vi har sett MoMa.
Vi har sprungit i Central Park.

Men framför allt har vi umgåtts med varandra.