Fixar det här också

augusti 24, 2017

Nu är äntligen mitt knä upprätat. Igår opererades jag med en valgiserande osteotomi (20-30 sekunder in i filmen syns det bra). Det innebär att kirurgen sågar upp en glipa i skenbenets insida, sätter dit platta och skruvar för att staga och sen får benet läka ihop. Då kommer belastningen på knät att skifta från insidan till utsidan – och det är ju insidan av mitt knä som saknar brosk och menisk.

Själva operationen minns jag ju inget av, men kollegan var med och berättade efteråt vad som hade gjorts. Hon berättade att skruvarna jag har är läckert gröna…och jag undrar naturligtvis varför. Kollegan såg också till att jag kom hem på ett säkert sätt, himla tur det.

Ben med drän och plåster.

Jag ligger nu i min soffa – och har gjort så hela dagen – och väntar på att dagarna ska gå. Jag ska stegmarkera och får belasta benet med 20 kg så jag kan ta mig runt skapligt med kryckorna. Dock svullnar benet rätt snabbt så jag får bara ta korta stunder uppe, sen är det högläge igen. Ju mindre svullnad, desto snabbare läkning och mindre smärta. Det kommer att bli några tuffa dagar av inaktivitet.

Men jag fixar nog det här också. Jag är ju en Ninja.

 

Annonser

Nästa helg

januari 19, 2017

Om fyra dagar får jag reda på vad som kan göras med mitt knä. Det är ju lite skadat av … ålder – medial artros med helt nedslitet brosk, havererad medial menisk och en delvis rupturerad muskel. Plus lite smågrejer också. Känns inte alls bra, känns riktigt illa faktiskt.

Just nu har jag kunnat träna några pass karate med en ortos runt knät, men det räckte med ett litet snedsteg igår för att smärtan och svullnaden skulle komma tillbaka. Jag som var så glad över att jag kunde genomföra ett karatepass. Och för några dagar sedan kunde jag springa 5 km utan smärta. Men nu är det svullet och smärtande igen.

Jag drömmer mardrömmar om amputation, jag går och tänker på allt som kan hända. Om det blir en operation – hur lång rehabilitering, hur länge måste jag vara stilla? Hur kommer mitt psyke att reagera på inaktivitet … kommer Livet att bli en massa svarta ränder igen? Jag vill inte vara i svärtan, jag är så jävla trött på det! Jag är så jävla trött på mig själv när jag är i svärtan. Gnällig kärring.

Nästa helg ska jag delta i instruktörsutbildning för karatetränare.

 


Lonesome Runners lov(e)

november 13, 2016

Var till Göteborg i helgen. Bokrelease för Lonesome Runners bok Några varv runt jorden, bara. Det är ett femtiotal Lonesome Runners som har skrivit om löpning, ett kapitel var. En bok som spretar åt alla håll, precis som vi människor. En del kapitel berör inte mig, vissa kapitel får ögonen att tåras, andra göder min lust att springa och en del får mig att skratta högt. En härlig bok skriven av härliga människor som springer.

Människor som jag träffade igår. Som jag egentligen inte känner, men ändå känner så väl. Vi har ju umgåtts i cyberrymden på Facebook där Lonesome Runners har funnits som klubb sedan 4:e juli 2009. Det är en sällsynt trevlig Facebook-klubb, det är ytterst sällan som någon är elak eller mästrande. Alla får vara med – så länge man springer, eller åtminstone försöker springa. Alla får peppning, lika mycket vare sig en springer sin första kilometer utan att stanna eller precis har tagit sig igenom ett ultralopp på 20 mil. Där ingen sak som berör löpning är oviktig, allt från snörning av skorna till strikta löpscheman och styrketräningsråd diskuteras – ofta med massor av humor.

Jag åkte alldeles Lonesome till Göteborg till bokreleasen igår och var lite, lite orolig för att jag kanske inte skulle ha någon att prata med, någon att mingla med – att jag skulle vara Lonesome på riktigt. Och så fel jag fick – jag fick lyssna och prata hela dagen och kvällen! Trevliga samtal om löpning, om skor och skador, men också om andra ting som nästan berörde löpning. Om årets Nobelpris i litteratur, om filmer, om snusning, om slivovic och andra världsliga saker.

Jag är fortfarande full av glädje och välbehag efter gårdagen. Fick så mycket input, så mycket vänlighet, så mycket nya möten, så många härliga människor!

Lonesome Runners – världens största och bästa löparklubb!


Mån om min hälsa

oktober 23, 2016

Dagens plan var att plugga. Först en löptur och sedan plugga. Det gick … sådär.

Löpningen blev en rätt smärtsam historia, första fyra kilometrarna gick väl an, men sedan blev det lite tungt. Jag var tvungen att stanna och gå efter 6K, det gick inte att springa längre för det smärtande knät. Men jag sprang i alla fall, det känns bra i själen.

Väl hemma pysslade jag med lite av varje – bäddade, plockade undan, tvättade och sånt smått medan jag i huvudet planerade läsandet. Gjorde i ordning läshörnan, tog fram artiklarna jag skulle läsa och ställde fram snus, vatten och kaffe inom räckhåll. Och precis när jag satt mig och greppat den första artikeln fick jag en liten chatförfrågan – om jag ville se på film idag. Det var ju ett erbjudande som jag inte kunde säga nej till – jag vill ju inte vara otrevlig – så det var bara att masa sig upp och ge sig iväg.

Dagen har alltså tillbringats i en soffa med Trevligt Sällskap och bra film. Det är viktigt att man sköter sina sociala kontakter även AFK, har jag hört, det är bra för hälsan.

Och jag är väldigt mån om min hälsa.


Jag är en Ninja

juli 27, 2016

Det har varit en dag fullt av träning – två pass karate och ett kort löppass. Mat och prat emellan. En riktigt bra dag, med andra ord, nästan hela dagen på vit rand.

Men jag har också haft tid att reflektera. Fundera. Läsa det jag skrivit tidigare. Analysera.

Varför jag inte såg det komma, varför jag släppte garden helt, jag som hållit garden uppe hela djävla tiden, men sänkt den alltmer under våren. Till slut vågade jag sänka den helt. Och så bara poff! Ikken Hissatsu.

Jag tog en risk, ganska medveten om att jag inte hade så höga odds, jag tog en jävla risk.  Och jag förlorade.

Nu är det bara att kliva upp, slicka såren, läka och gå vidare.

Jag är ju faktiskt en Ninja.


Här och nu

juli 26, 2016

Min road trip fortsätter, befinner mig i Malmö nu. Åkte ifrån Stenum, Axvall vid 10-tiden och kom fram till Malmö och JKA:s sommarläger lagom till eftermiddagspasset klockan 17, hann till och med checka in på hotellet före.

Det var ett pass med enbart svartbältare, vi tränade på attack och blockering med rätt tajming och kime. Det går inte att tänka på annat när en står där och blir attackerad, det gäller att fokusera på nuet. Det gör ont i knät, men det gör inget – det enda jag behöver tänka på är att blockera och attackera. Nästa teknik är den viktigaste.

Karate är här och nu.


Träningspladder

augusti 19, 2014

Rivstart med karate denna veckan – tränar själv måndag och onsdag och instruerar ungar tisdag och torsdag. Det blir inte mycket mera än jobba-äta-träna, kvällarna blir korta och hushållet förfaller. Men det gör inget, det är roligt att komma igång igen, jag har saknat karaten väldigt under våren och sommaren. Har ju inte tränat karate så mycket själv under våren – studier och andra saker har kommit emellan, det har inte funnits tid helt enkelt. Löpningen kan jag ju fixa när som helst, karaten är fasta tider så det är lite svårare att få ihop ibland.

På jobbet har vi fått en ny medarbetare, en ung (23 år) kille som är väldigt träningssugen – och jag har återigen en träningskompis till lunchträningen på tisdagar och fredagar.  Vi kör 20 minuter intensiv styrketräning (45-sekundersintervaller) och han kom med många nya övningar, det kommer att bli kul – och framför allt blir min styrketräning av, det brukar bli lite si och så med det annars, jag har svårt att motivera mig ensam. Förhoppningsvis får vi med några andra också, det blir ju roligare ju fler vi blir.

Om jag lyckas komma igång med träningen ordentligt nu så kanske, kanske kan jag om två år försöka ta mig till nästa nivå på karaten – det vore inte fel att klara Nidan, andra svarta bältet. Det vore grejer det! Men det gäller att skynda långsamt, kroppen är ju inte 20 år längre. Det är ju jag bra på, skynda långsamt och ta det lagom. Jepp. Lagom är precis min stil.

Fast risken finns ju alltid att det blir några skadeinlägg snart om jag känner mig själv rätt.